Termernas betydelse info om skidor

Skidor

SIDSKÄRNING
Med skidans sidskärning avses skidans böjda form. Ju smalare skidan är jämfört med nosen och bakänden, desto mer sidskärning har skidan och desto häftigare svänger den.

SVÄNGRADIE
Med svängradie avses den teoretiska räckvidden, typisk för skidans sväng, vilken har beräknats med sidskärningen som utgångspunkt. Svängradien för slalomskidor som svänger häftigt är cirka 10-12 m, för allmänpistskidor cirka14-16 m, för all mountain –skidor cirka 16-20 m och för storslalom och friåkningsskidor oftast över 20 m.

BREDD
Skidans bredd mäts på tre ställen: på nosens och bakändens bredaste ställen samt i mitten på skidans smalaste ställe. Måtten anges i millimeter. Ju större längdskillnad mellan bakänden och nosen samt midjan desto mer sidskärning har skidan och desto snävare svängradie.

PINTAIL
I en del specialfall är skidan inte bredare i bakänden jämfört med midjan. Då kallas skidan för pintail. Pintail förekommer främst i en del breda skidor, designade för lössnö. En sådan bakände fastnar inte i slutet av en pudersväng.

LÄNGD
Förr i tiden avgjorde åkarens längd, längden på skidan. Nuförtiden är det inte så enkelt. Skidor för olika användningsområden är också olika långa. Överlag gäller att skicklighet, fart och styrka ökar skidlängden. En oerfaren åkare som åker lugnt kan välja en kortare skida. För den medelgode åkaren som åker i pister, passar en skida som är kortare än åkaren.

STYVHET
Skidans styvhet talar om hur, var och med vilken styrka som skidan böjs. Skidans styvhet är inte jämnt fördelad över hela skidan, utan den växlar i skidans olika delar enligt dess egenskaper. När farten, skickligheten och åkarens vikt ökar, desto styvare skidor krävs.

SPANN
Sedd på en plan yta är skidans midja högre än nosen och bakänden. Denna form kallas för spann. Spannet fördelar åkarens vikt jämnare över hela skidan.

OMVÄNT SPANN
I en del skidor designade för puderåkning, är spannet omvänt, dvs. när skidan är närmast underlaget, så är nosen och bakänden uppe. Med detta strävas efter att förbättra skidans egenskaper i lössnö och framför allt för att underlätta baklängesåkning och landningar i pudersnö. Omvänt spann kallas även för rocker.

KONSTRUKTION
Antingen cap eller sandwich har uppgetts som konstruktion för skidan. Cap- dvs. skalkonstruktion är ett enhetligt skal på skidytan, som sträcker sig från kanten genom ytan till den andra kanten. Sandwich- dvs. lagerkonstruktion består av ovanpå varandra liggande "skivor" av olika material. Konstruktionen påverkar skidans karaktär något, men ingen av dem anses vara bättre än den andra.

INTEGRERAT BINDNINGSSYSTEM
Genom att integrera bindningen till att bli en del av skidan, har man strävat efter att eliminera den styvnande påverkan som bindningen och pjäxan har på skidan. På detta sätt får man skidan att svikta jämnt över hela dess längd. De integrerade bindningarna skruvas inte fast i skidan, utan de monteras i olika skensystem eller förhöjda skivor s.k. plates. Det är även lätt att byta plats på bindningarna t.ex. för pjäxor i olika storlekar.

TJEJMODELLER
Det finns ingen anledning att dela in tjejmodellerna i en egen kategori, för det finns tjejutrustning för lika många användningsområden som för killar. Tjejmodellerna är skidor som är designade för tjejer, som inte ens duktiga tjejåkare bör förbigå i sitt val av utrustning.

CARVING-SKIDAN
Carving som på 1990-talet lanserades som skidutrustningens räddare, är numera en intetsägande term, eftersom alla moderna skidor kan sägas vara carving-skidor. Carving visade endast på skidans förnyade design, där nos och bakände är betydligt bredare än midjan.

ALL MOUNTAIN-SKIDAN
All Mountain- skidan är en verklig allround-skida. Den passar för både hårt och mjukt underlag, i små och stora pister. Skidan har en allsidig design. Den är bredare än pistskidan, men ändå inte så mycket, att den inte klara av hårda pister. De bästa all mountain- skidorna är bekväma att åka med. Ändå har de även prestanda.

PUDERSKIDA ("FETING")
Denna friåkningsskida som är designad för lössnö har många namn. Det tycks som att "fetingarna" blir bredare för varje år. Med breda avses skidor med en midja som är bredare än 90mm. Verkliga superfetingar är skidor med en midja över 120mm. Nytt i de breda skidorna är omvänt spann, pintail och negativ sidvändning.

FRIÅKNINGSSKIDA
Förutom all mountain- skidor och puderskidor designade för lössnö, så finns det en grupp mångsidiga skidor avsedda för olika användningsområden. Oftast är friåkningsskidor designade för fartfylld åkning i växlande terräng, i huvudsak offpist.

Bindningar

TRADITIONELL MONTERING
Traditionellt har bindningarna monterats i skidan genom att man har skruvat och borrat. Fastän integreringen av skidan och bindningen har blivit allt vanligare, skruvas fortfarande bindningarna i både skidor och de förhöjda delarna. En fördel med skruvmontering är att skidan och bindningen inte är ett färdigt paket, utan användaren har större möjlighet att fritt välja med vilken utrustning vederbörande vill åka.

DIN
DIN-värdet meddelar storleken på den kraft som behövs för att lossa bindningarna. DIN är inte direkt jämförbart med åkarens vikt, även fast många tror det. I definierandet av DIN-värdet observeras t.ex. även åkarens färdighetsnivå och bindningens användningssyfte samt längden på pjäxans sula och åkarens smalben.

JUSTERING AV BINDNINGARNA
Bindningarna kan ha andra justeringar än hårdhet och framtryck (dvs. bindningens längd). Frambindningen kan t.ex. ha justerbara sidostycken och höjd. I många bindningar, justeras dessa dock automatiskt.

SKIDBROMSENS BREDD
Bredden på moderna skidor varierar betydligt. Därför har olika breda skidor försetts med olika breda skidbromsar, dvs. skistoppers. Försäkra dig om att bromsarna i breda skidor får plats att fungera normalt.

KÄLLA: SKIMBAAJA 4/2007